Nu sitter jag på baken i tåget på min favoritplats mumsandes på en stor kanelbulle kan man vara lyckligare? Kommer hem i eftermiddag, redo för party!
Mitt hjärta slår i 980 om det är för att det blev stressigt med shoppingen på slutet eller för att jag umgåtts med Peter tål att fundera på. En sak är i alla fall säker, jag tar betydligt större steg nu, för jag behöver inte längre känna mig som 2 meter efter. Peter säger att det är han som tar mindre steg när han umgås med mig, men hallå vem tror på det? Jag har ju blivit världens gångbrud. Jag bara blåser förbi.
Nu vill vi snart se ett foto på Peter... varför inte ett porträtt här på bloggen för alla nyfikna släktingar??? Det var kul att ha dig hemma igen även om det blir stressigt att fara fram och tillbaka och att du sen skulle ha sån otur och få ett bordsben rätt på tån..ajajaj. Skönt att höra att du känner dig bättre:)
SvaraRaderakramar från oss alla här hemma/mamma
...Peter?
SvaraRadera:O) Jo, nyfikna släktingar finns det gott om....!
Kramkram!